"Vi försöker tänka mer strategiskt och målmedvetet. Hur kan vi göra störst skillnad för de som är flest och har det sämst?" säger Camilla Bergvall. Foto: Petrus Iggström
#intervju

Camilla efterträder Camilla

Camilla Bergvall är ny förbundsordförande för Djurens rätt efter Camilla Björkbom. Hon betonar vikten av att jobba strategiskt för djuren och att vårda gräsrötterna inom organisationen.

Det var förra helgen, på Djurens rätts riksstämma i Örebro, som Camilla Bergvall blev vald till ordförande för Sveriges största djurrättsorganisation.

– Det känns stort! Jag har inte riktig landat än. Men det känns såklart väldigt fint och hedrande att få förtroendet att representera medlemmarna, säger Camilla Bergvall.

Hon har varit aktiv i Djurens rätt under lång tid och har bland annat tagit fram aktivisthandboken Förändra, jobbat med jämställdhetsfrågor och varit vice ordförande mellan 2013 och 2015.

– Genom åren har flera hintat om att jag borde kandidera till ordförandeposten men det har inte känts rätt eller varit läge. Men när jag fick frågan efter att Camilla Björkbom aviserade sin avgång så kändes det rätt på väldigt många plan.

Idag bor Camilla Bergvall i Malmö och de senaste åren har hon jobbat som verksamhetsutvecklare på ett studieförbund. Hon berättar att hon kom i kontakt med Djurens rätt första gången 2009 när hon var nybliven vegetarian. Då läste hon en av organisationens broschyrer om mjölkindustrin.

– Det var då jag fattade hela bilden och blev vegan. Så det var genom Djurens rätt som jag lärde mig om djurrätt och hur djurindustrin fungerar. Jag blev medlem och aktiv ganska omgående eftersom jag är en person som går all in på grejer. Det är nog också anledningen till att jag har gjort så många olika saker inom organisationen.

På riksstämman i Örebro klubbades en ny verksamhetsinriktning och det är utifrån den som Djurens rätt ska arbeta de närmaste fyra åren. Den har färre mål än den tidigare och pekar ut tre fokusområden: djuren inom livsmedelsindustrin, djuren inom pälsindustrin och djurförsöksfrågan.

– Vi försöker tänka mer strategiskt och målmedvetet. Hur kan vi göra störst skillnad för de som är flest och har det sämst? Då blev det dessa tre områden. Det betyder inte att andra djurfrågor är mindre viktiga, bara att vi inte kan jobba med allt samtidigt. Vi vill samla våra resurser så att vi kan uppnå konkret förändring och flytta fram positionerna.  

Just djurförsöksfrågan har varit aktuell den senaste tiden. I början av året meddelade Djurens rätt att de ämnar att lämna sina platser i landets djurförsöksetiska nämnder som har till uppgift att väga nyttan av försöken mot lidandet för djuren. Att lämna nämnderna är inte okontroversiellt inom organisationen och turerna kring beslutet gjorde att Camilla Björkbom valde att avgå som ordförande i förtid.

Hur ser du på de djurförsöksetiska nämnderna?

– Vi hade jätteintressanta diskussioner på riksstämman om hur vi ska kunna påverka på bästa sätt. Vi landade i att vi ska försöka få till en politisk vilja att hitta alternativ till djurförsök. Tidigare, när vi satt i nämnderna, försökte vi förändra systemet inifrån och det har inte gett resultat. Jag tycker att det är rimligt att skifta metod och testa andra vägar för att nå fram, säger Camilla Bergvall.

Vad är dina tankar kring att leda en stor organisation där det finns många olika viljor?

– I grunden är det något positivt att det finns många viljor, utan viljor blir det ingenting. Men det gäller att hålla diskussionen levande och att lyssna på varandra. Det fungerade bra på riksstämman, tycker jag.

En annan knäckfråga inom organisationen är den om djurskydd kontra djurrätt. Hur går dina tankar där?

– Den kom också upp förra helgen. I verksamhetsinriktningen är vi tydligare än tidigare med att vår långsiktiga vision är ett djurrättsligt samhälle. Men våra konkreta mål för de kommande fyra åren är ju djurskyddsvinster. För vi kan inte se att vi välter djurförtrycket inom den närmaste framtiden.

– Däremot säger vi nu att varje djurskyddsfråga vi arbetar med ska vara ett steg mot det djurrättsliga målet. Tidigare, när vi arbetade med väldigt många frågor, var det mer spretigt och vi drev vissa rena djurskyddsfrågor. Nu är det djurrättsliga med hela tiden.

Djurens rätt har vuxit mycket på kort tid. Under de senaste fem åren har medlemsantalet ökat med 40 procent och idag har organisationen över 45 000 medlemmar. Med sina 435 000 följare är Djurens rätts Facebook-sida en av landets mest välbesökta.

– Det har gått väldigt bra den senaste tiden och vi når verkligen ut med vårt budskap. Det är också en av anledningarna till att jag har lockats av Djurens rätt. Det finns en känsla av att det är här det händer och att vi gör skillnad.

Vilka kampanjer har ni på gång just nu?

– Just nu fortsätter kampanjen 99 miljoner som handlar om att uppmärksamma att just 99 miljoner kycklingar dödas för kött varje år i Sverige och hur deras liv ser ut. Redan förra året kunde vi se effekterna i form av att Sverige som enda land i världen visade på minskad kycklingkonsumtion, men fortfarande är det många som inte har en aning om hur verkligheten för en kyckling ser ut. Det måste vi ändra på så att fler väljer bort dem från tallriken.

Vilken prägel vill du sätta på organisationen?

– Förutom att driva våra sakfrågor tycker jag att det är viktigt att vi jobbar med våra gräsrötter. Särskilt nu när vi växer och kan anställa fler. Vi måste kolla på hur vi kan bli bättre på att fånga upp engagemang och vi måste se till att gräsrötterna och medlemmarna fortsätter vara basen i organisationen.

Camilla Bergvall poängterar att det är viktigt att tänka nytt och att folkrörelsemodellen med tyngdpunkt på lokala grupper inte är lika aktuell längre med tanke på digitaliseringen.

– Man låter så gammal när man säger digitaliseringen men det är verkligen en stor förändring. Människor är inte lika intresserade av att exempelvis ta styrelseuppdrag i lokala grupper eller att vara aktiv på orten där man bor. Så vi måste hitta fler sätt för våra medlemmar att organisera och engagera sig genom digitala verktyg. Vi vill ju att medlemmarna ska stanna, ge av sin tid och dela med sig av sina idéer och kompetenser.

Jag uppfattar ibland att det finns en spänning mellan Djurens rätt och andra grupper inom djurrättsrörelsen. Att många tycker att Djurens rätt inte är tillräckligt radikala men också att Djurens rätt ofta avstånd från andra grupper och andra metoder. Delar du den bilden?

– Jag tänker att alla rörelser, även djurrättsrörelsen, består av olika grupper och olika syn på metod. Och ska man vara en rörelse ska man också vara flera olika grupper, annars är man ju bara en organisation. Vi har valt våra metoder, det är så här vi jobbar, och vi står för det. Andra får stå för sitt. Sedan har vi förstås samarbeten med andra, till exempel vårt internationella samarbete.

Har du några djurrättsliga förebilder?

– Carol J. Adams, såklart. I flera böcker kopplar hon samman djurförtrycket med patriarkatet. En analys som visar på hur allting hänger ihop och att vi inte kan bekämpa djurförtrycket som en enskild fråga utan måste sätta den i ett större sammanhang för att nå framgång.

– Elna Tenow är en annan förebild. Hon är kanske inte lika känd men hon var aktiv inom Djurens rätt kring förra sekelskiftet. En föregångare som jag vill ta upp facklan efter.

Hur vill du bli ihågkommen när du slutar som förbundsordförande för Djurens rätt?

– Oj, vilken svår fråga… Jag vill bli ihågkommen som en del i organisationen. Och att det inte ska vara så mycket fokus på mig som person utan på vad vi har förändrat. Ja, det är min önskan, att det är fokus på vad vi har gjort, snarare än på vem som har gjort det.

Staffan Andersson

staffan.andersson@anlib.se