”Hej aktivist” är intervjuserien där olika djurrättsaktivister svarar på samma tio frågor om aktivism. Först ut är Saga Pålsson.
Namn: Saga Pålsson
Ålder: 26
Bostadsort: Linköping
Varför blev du djurrättsaktivist?
– Jag hade ätit växtbaserat av hälsoskäl i några månader, eller strävat efter det eftersom jag fuskade med ost ibland. Men en kväll såg jag dokumentären Earthlings och blev helt bestört över det jag såg. Jag blev vegan över en natt och insåg att jag aldrig någonsin kommer att kunna stötta en djurindustri igen men också att jag var tvungen att göra något mer. Efter några veckor var jag på min första lokala vigil och nu är djurrättsaktivism en naturlig del av mitt liv.
Vilken typ av aktivism ägnar du dig åt?
– Jag ägnar mig åt aktivism i olika rättvisefrågor men främst djurrätt. Bland annat genom att bevittna och sprida djurens öde utanför slakterierna, demonstrationer på stan, outreach vid universitet och marscher.
Hur mycket tid lägger du på djurrättsaktivism?
– Det brukar bli någon form av evenemang varje vecka. Räknar en in sociala medier, planering och annan vardagsaktivism blir det nog en 12 timmar om dagen, hehe.
Är du aktiv i någon/några organisation(er)?
– Ja. Jag är främst aktiv i Save movement och Animal Reality Exposed. Men ibland även andra organisationer.
Vilken typ av aktivism tycker du bäst om?
– Jag tror att olika typer av aktivism bidrar till förändring på olika sätt och i olika perioder i livet passar vissa typer av aktivism bättre. Men oftast uppskattar jag när jag får prata med människor om det jag brinner för, gärna personer som inte håller med mig eller ens tänkt på det jag pratar om så att en kan diskutera det, även om det kan bli påfrestande ibland. Jag tror att kommunikation är väldigt viktigt för att ta sig framåt och lära av varandra.
Vilken typ av aktivism tror du gagnar djurrättsfrågan mest?
– All aktivism! Allt ifrån att ta fram sin veganska matlåda på jobbet till att driva djurrättsfrågor politiskt eller demonstrera på stan tror jag bidrar till förändring på olika sätt. Framförallt tror jag att det normaliserar veganism, djurrätt och aktivism. Personligen tror jag mycket på att fysiskt vara på plats och engagera sig men alla har inte samma möjligheter och förutsättningar till det.
Vad är roligast med att vara djurrättsaktivist?
– Känslan av att vara en del av förändring, helt klart! Men också att kunna vidga sina vyer på många olika sätt när en samtalar med och träffar så många olika människor. Gemenskapen som blir när människor som brinner för samma kärleksbaserade förändring möts, är magisk!
Vad är jobbigast med att vara djurrättsaktivist?
– Att kämpa för alla dessa oskyldiga offer men att behöva leva i ett samhälle där deras kroppar är utspridda överallt. Att behöva jobba och leva i ett samhälle där förtrycket av dem jag lägger så mycket tid och energi på att hjälpa är en naturlig del av så mångas vardag. Det är ofta svårt att vara ödmjuk, se människan, som en annars kanske älskar och respekterar, bakom handlingar och livsstilsval som totalt går emot vad en själv anser är etiskt rätt.
Har du någon aktivistförebild (behöver inte vara djurrätt)?
– Jag är som de flesta andra blown away av Greta. Jag inspireras också av flera aktivister genom historien men i dagsläget har jag turen att kalla mina förebilder för vänner. Förutom Greta då, I wish!
Vilket/vilka råd vill du ge till andra djurrättsaktivister?
– Ta hand om varandra! Gå fram och kolla läget om du ser någon som verkar ha det jobbigt efter exempelvis en vigil. Erbjud avlastning om någon verkar ha för mycket och hör av er till varandra. Om vi är välkomnande och backar varandra blir aktivism-plattformen en trygg zon där en vill stanna och vi minskar risken för utbrända aktivister.
