En av Gilla grisars kampanjbilder. Fotomontage: Micael Warg
#inrikes

Gilla grisar – inte gris

Köttlobbyn vill att unga ska äta mer griskött och får 27 miljoner kronor av EU till reklamkampanjen Gilla gris. Djurrättsaktivister svarar med motkampanjen Gilla grisar som har fått fler följare på sociala medier.

Det var i slutet av juli som flera medier uppmärksammade att branschorganisationen Svenskt kött och dess motsvarighet i Danmark har beviljats 27 miljoner kronor i EU-stöd till kampanjen Gilla gris. EU-myndigheten Chafea, som betalar ut bidraget, skriver om kampanjen på sin hemsida: 

“Fläskkött är inte längre en naturlig del av unga skandinavers kost. De tenderar att äta mindre kött i allmänhet och mindre fläskkött i synnerhet. Målet är att öka efterfrågan för att förhindra den nedåtgående trenden som annars förutspås fortsätta.”

När nyheten blev känd bestämde sig några aktivister i djurrättsgruppen Animal Reality Exposed för att lansera en motkampanj. Mindre än ett dygn senare startade de Facebooksidan Gilla grisar och publicerade grafiskt material som påminner om originalkampanjen men med djurrättsliga budskap. Efter bara några timmar hade motkampanjen fler följare än originalkampanjen.   

– Vi har en liten grupp inom Animal Reality Exposed som sysslar med vad vi kallar för anti-reklam. När en aktör i djurindustrin lanserar en kampanj försöker vi kontra med en motkampanj. Gilla grisar är ett av många projekt men det första som vi har lanserat, säger Micael Warg, en av aktivisterna.

Varför startade ni motkampanjen?

– För att det framför våra ögon bedrivs en kampanj enbart för att företag ska slippa förlora pengar på bekostnad av djuren, vår hälsa, klimatet och vår framtid.

Enligt Anders Dalenius, projektledare på Svenskt kött, är syftet med kampanjen inte att konsumtionen av griskött ska öka.

– Vårt syfte är att öka kunskapen och inspirera mer kring griskött. I Sverige äter vi jättegärna bacon, kotletter och fläskfilé men grisen består av så otroligt mycket mer. Kampanjen handlar inte om att äta fler grisar, utan om att äta mer av grisen, säger han till SVT.

I SVT-intervjun säger Anders Dalenius att man vänder sig till unga för att de har låg kunskap om olika typer av griskött.

Aktivisten Micael Warg tror inte på detta.

– Vem som helst kan se att det inte stämmer med vad som står på projektets officiella sida, alltså på EU-myndigheten Chafeas hemsida. Men på samma gång så vill jag säga att vi absolut inte har någonting emot bönder. Vi behöver bönder för att överleva. Vi tycker bara att de bör ställa om till någonting mer hållbart och att de även ska få hjälp med omställningen. Det är något som jag personligen tycker att det borde spenderas mycket mer än 27 miljoner kronor på, säger han.

Ja, vad tycker du om att EU ger 27 miljoner kronor till Gilla gris?

– Helt verklighetsfrånvänt. Att pengar från EU används på det här sättet är så förvridet att man nästan undrar om det är ett misstag att stödet har beviljats. 

Varför valde ni namnet Gilla grisar?

– Det kändes ganska naturligt att vår motkampanj skulle heta så, bland annat för att understryka att grisar är kännande och tänkande individer. Individer som inte vill dö för att få bli gillade. Att säga att man gillar exempelvis katt har en helt annan klang än om man säger att man gillar katter.

Vilka budskap vill ni förmedla?

– Vi vill spegla originalkampanjen så mycket som möjligt, så vårt fokus ligger på veganska recept, och visa hur lätt det är att ställa om till en vegansk kosthållning. Vi vill också belysa delar av djurindustrin som djurindustrin själva inte vill att folk ska se, även om vi inte gör det så mycket på just denna sida eftersom att vi har andra sidor för det.

Gilla grisar använder sig bland annat av en metod som kallas för “billboard hijacking”, vilket innebär att man tar över en reklamplats. Oftast sker det genom att aktivister klistrar över fysiska affischer eller hackar sig in i digitala reklamtavlor. Men aktivisterna bakom Gilla grisar använder Photoshop för att få det att se ut som att de har affischer i exempelvis tunnelbanan. 

– En vän till mig påpekade att vi förmodligen ser tunnelbanereklam på sociala medier oftare än i verkligheten, så det kändes som en bra idé.

Vilken respons har ni fått?

– Det känns som att vi nästan bara har fått positiv respons. Jag tror att många är upprörda över originalkampanjen oavsett om det är för att man är vegan, bryr sig om klimatet eller tycker att EU-pengar har använts på ett bakåtsträvande sätt. Förhoppningsvis kommer det bli mer vedertaget med djurindustri-shaming framöver. 

Vad har varit roligast?

– Det roligaste har obestridligen varit att driva den här motkampanjen utan något som helst finansiellt stöd. Vi har bara spenderat 45 kronor på att boosta en av våra poster. Allt annat har krävt en hel del kreativitet och thinking outside of the box.

Ni har en Facebooksida och har skrivit en debattartikel, vad jag har sett. Har ni några andra planer för att nå ut med ert budskap?

– Vi har även ett konto på Instagram och en hemsida som snart är klar. Kampanjen är ju bara några veckor gammal och startade väldigt sponant. Ingenting är skrivet i sten, vad som helst kan hända!

Hur länge ska ni hålla på?

– Originalkampanjen ska tydligen pågå i tre år så vår motkampanj kommer pågå minst lika länge.

Är det något annat du vill tillägga?

– Jag vill tacka och ge cred till alla som är inblandade i både vår mindre grupp och Animal Reality Exposed men också djurrättsaktivister världen över för allt de har gjort, gör och kommer göra. Sedan vill jag uppmana alla att lyssna på Greta.