"Det dröjer inte många år förrän de som förespråkar animalieproduktion och animaliekonsumtion är i minoritet" säger Ulla Troëng, ordförande och grundare av Veganföreningen.
#intervju

Vegandagen fyller 25 år

Den internationella vegandagen firar 25 års-jubileum idag. ”Alla tillfällen att uppmärksamma veganism ska vi ta tillvara på” säger Ulla Troëng, ordförande i Veganföreningen.

Det var den 1 november 1994 som Louise Wallis, ordförande i Vegan Society UK, startade World Vegan Day. Hon gjorde det för att lyfta fram veganism och för att hedra Vegan Society som bildades i november 1944.

Ulla Troëng som är ordförande i Veganföreningen i Sverige kommer att fira dagen ungefär som hon brukar.

– Vi skickar ut presstexter och ägnar dagen åt affischering. Alla tillfällen att uppmärksamma veganism ska vi ta tillvara på, säger hon.

Veganföreningen bildades 1976 av Ulla Troëng och några andra veganer. Hon berättar att det är stor skillnad mellan att vara vegan nu och då.

– Det var svårare att hitta veganska produkter naturligtvis och de flesta hade aldrig hört ordet vegan så de förstod inte alls vad det var. Därför var det knepigt att äta ute på stan och även när man var på besök hos släkt eller i andra sammanhang. Vi fick många frågor om vad vi åt och hur vi fick i oss all näring. Särskilt frågor om protein och kalk.

Att vara aktivist var inte heller det lättaste.

– När vi var ute och delade ut flygblad om djurförsök och djurfabriker så mötte vi mycket aggressivitet och oförståelse. Numera har de flesta sett bilder från djurfabrikerna och har större förståelse även om de, trots dåligt samvete, fortsätter med sin animaliekonsumtion.

I början var Veganföreningen en viktig samlingspunkt för veganer eftersom det fanns så få veganer i landet.

– Det saknades forum där veganer kunde ställa frågor om veganmat, näringslära och annat. Vi tryckte upp broschyrer, affischer och köpte in böcker som vi sålde. Vi sålde även tröjor och rockmärken. Sedan ordnade vi kurser och höll föredrag. Numera hittas allt på nätet och i nätbutiker. Tack vare Facebook så är det även lättare att få kontakt med andra veganer på den ort man bor.

På 70-talet fanns inte så många växtbaserade halvfabrikat. Har du börjat äta sådana produkter eller håller du fast vid din tidigare kost?

– Det var mycket bönor då men även tofu som vi ibland gjorde själva men som också fanns att köpa. En del färdigprodukter kunde man hitta men det var ändå ganska magert. Nu är det fantastiskt med alla nya produkter som dyker upp på butikshyllorna. Det underlättar för alla och får fler att börja testa. Förut trodde många att veganmat smakar konstigt men nu upptäcker folk att veganprodukterna är godare och bättre på alla sätt.

Hur har veganrörelsen förändrats genom åren?

– I början var vi ensamma om att driva veganfrågorna men genom åren har idéerna knoppat av sig. Idag finns många vegangrupper och organisationer som arbetar på olika sätt och alla sätt är bra. Det behövs en mångfald.

– Något som är mycket bra är alla de grupper som står på stan och vid slakterier med plakat och bilder som visar på förhållandena inom djurindustrier och på slakthus. Veganrörelsen har även fått extra skjuts av företag som Oatly, Anamma och tidningen Vego.

Hur har samhällets syn på veganism förändrats genom åren?

– Tidigare fick man lite av kufstämpel på sig men nu verkar det vara hur trendigt som helst. Förr kanske folk inte ens ville umgås med en vegan men nu vill de själva utropa att de är veganer, trots att de inte fullföljer det till hundra procent.

Som tidigare nämndes firas den internationella vegandagen till minne av att Vegan Society bildades i England 1944, en organisation som alltså firar 75 års-jubileum i år. Ulla Troëng har träffat en av grundarna, Donald Watson, på en vegankongress. Det var han som myntade begreppet vegan genom att ta de tre första och de två sista bokstäverna från ordet vegetarian.

– Han var verkligen en inspirerande man, engagerad för veganismen hela livet. Under årens lopp har vi haft mycket samarbete med brittiska Vegan Society.

Det sägs ofta att man kan vara vegan av tre skäl: hälsan, klimatet och djuren. För Ulla Troëng har djuren alltid varit viktigast.

– Skälet till att vi blev veganer och startade Veganföreningen var djuren och det är fortfarande det främsta skälet. Sedan är även hälsoskäl och miljöskäl viktiga för mig. Jag tror att de som inte har djurens sak som främsta orsak har en tendens till att göra avvikelser då och då. Kanske äter man animaliskt när man blir bortbjuden eller då det verkar saknas veganmat.

– För mig kan inte bekvämlighet vara en anledning att äta animalier. Jag är hellre utan mat eller står ut med att vara besvärlig om jag hamnar i ett sammanhang där det inte finns veganmat. Men jag tycker ändå det är bra att människor väljer att äta veganskt av hälsoskäl eller miljöskäl. Dels minskar det köttätandet, dels tror jag att vetskapen om hur djur plågas och dödas väcker empati till slut.

Veganer får ofta höra att de försöka tvinga på sin livsstil på andra. Vad brukar du svara när någon säger så?

– Just det har jag aldrig fått höra men däremot att jag tvingat mina barn att äta veganmat. Jag serverade veganmat för att jag ansåg att det var det bästa valet för mina barn, både med omtanke om djuren och deras egna hälsa. Ingen ifrågasätter föräldrar som ger sina barn köttmat och tycker inte heller att de tvingar sina barn att äta animaliska produkter.

– Veganer är väldig toleranta tycker jag och svarar snällt på frågorna de får över matbordet, delar med sig av kunskap och bjuder på veganska rätter och bakverk.

Vad har ni på gång i föreningen?

– Kurser och föredrag. Många är nu intresserade av veganodling, så det får vi många frågor om.  

Vad tror du om framtiden för veganism? 

– Jag tror att den är alldeles lysande. Förändringar sker med stormsteg. Det dröjer inte många år förrän de som förespråkar animalieproduktion och animaliekonsumtion är i minoritet. Snart kommer allmänheten tycka att vår behandling av djuren har varit barbarisk.