Föredrag, erfarenhetsutbyten och manifestationer. I helgen anordnade Save Movement Sverige en konferens som lockade ett fyrtiotal djurrättsaktivister från Sverige, Norge och Danmark till Göteborg.
Saverörelsen är en av de snabbast växande djurrättsorganisationerna i Sverige. Sedan starten 2016 har det bildats tio lokala grupper. Organisationen har blivit mest känd för sina “vigils”, en typ av fredliga manifestationer utanför slakterier.
Helgens konferens på Viktoria-huset i Göteborg var den första i sitt slag och en av deltagarna var Dan Eklund som är Save-organisatör i Skaraborg. När Anlib pratar med honom är han trött efter tre intensiva dagar men också påfallande glad.
– Stämningen har varit extremt bra, varm och tillåtande. Jag har nog aldrig känt mig mer välkommen i en så stor grupp människor där många är nya för varandra, säger Dan Eklund.
Vad tycker du att konferensen gett dig?
– Att träffa så många Save-aktivister på samma gång ger ju en stark känsla av samhörighet. Men jag har också fått en del nya idéer.
Vad då till exempel?
– Jag blev väldigt inspirerad av den danske heltidsaktivisten Casper Hilts föredrag där han berättade om hur han befunnit sig utanför slakterier flera dagar i sträck och hur det förändrat honom, fått honom att djupare förstå offrens situation. Och att det dragit till sig mycket mer uppmärksamhet jämfört med de kortare manifestationerna på några timmar. Det skulle jag vilja testa.
Det låter ganska krävande?
– Visst. Men vi måste trappa upp motståndet! Den känslan tror jag att alla som var på konferensen delade.
Just flerdagars-vigils är något som snart kommer att prövas i Sverige. Det säger Martin Smedjeback, ordförande för svenska Save och en av konferensens föreläsare. Redan i sommar anordnar Skåne Pig Save, Kalmar Animal Save och Linköping Animal Save manifestationer som sträcker sig över flera dygn. Martin Smedjeback berättar vidare om andra spännande förändringar inom den svenska grenen av Save.
– Vi har fått ekonomiskt stöd från internationella Save för att projektanställa Stina Johansson på ett halvår. Målet är att det ska bli åtta nya lokalgrupper i Sverige inom denna tid.
Många aktivister vittnar om hur närvaron utanför slakterierna fördjupar deras förståelse för djurens situation och motiverar dem till fortsatt aktivism. Men hur är djuren behjälpta av att aktivister bevittnar hur de körs in på slakterierna?
– Dödandet av djuren är nästan helt osynliggjort i vårt samhälle. När vi uppsöker de platser där dödandet sker sätter vi fingret på en fråga som många tycker är bekvämast att inte tänka på. Och genom att dokumentera våra möten med djuren hjälper vi andra att få kontakt med de enskilda individerna som skickas till döden. Förhoppningen är att fler ska göra kopplingen mellan djuren och köttet på tallriken och att den reflektionen gör att vi ifrågasätter vår rätt att utnyttja och döda djuren, säger Martin Smedjeback.
Räddar Save verkligen några djur?
– Vi räddar sällan några enskilda individer, men internationellt har det faktiskt hänt att Save-aktivister fått hönor från slakterier. Men framför allt finns en möjlighet att rädda djur i framtiden, eller kanske mer korrekt – att möjliggöra att djur inte utnyttjas och dödas när vi tillsammans skapar ett veganskt samhälle.
Förutom Casper Hilt och Martin Smedjeback fick aktivisterna även möjlighet att lyssna till Jonas Lundström, Tove Järborg, Liza Blomfagra och den norske aktivisten Martin Skadal. Men deltagarna spelade också själva en stor roll under dagarna på Viktoria-huset. Det uppskattades av Tine Pil Østberg från Köpenhamn.
– Alla var delaktiga i workshops och diskussioner. Det skapade verkligen en känsla av att jobba tillsammans. Av föreläsningarna uppskattade jag särskilt Martin Skadals föreläsning om hur djurrättsrörelsen kan göra gemensam sak med miljörörelsen, säger Tine Pil Østberg.
Just hur Save kan finna en gemensam plattform med andra sociala rörelser – utan att tappa sitt djurrättsfokus – var ett återkommande tema på konferensen. Dagarna inleddes med att grundaren av Save, Anita Krajnc, på en videolänk berättade om hur internationella Save nyligen också startat Climate Save och Health Save. Hon underströk vikten av att samverka med och låta sig inspireras av andra grupper som exempelvis Extinction Rebellion.
Under lördagen genomförde aktivisterna en manifestation – en så kallad Fish Save – utanför Feskekörka, en av de platser som betyder mest för Göteborgs identitet. Här radade plakatförsedda aktivister upp sig utanför entrén, tätt inpå de restauranggäster som njöt av vårsolen – och lunchen från Feskekörkans matställen.
Pia Wallin, vice ordförande i Save och rektor från Norrköping, uppskattade den förmodligen största Save-manifestation som utförts i Sverige.
– Ja, det var en mäktig känsla att tillsammans stå upp för fiskarna! Och intressant att höra hur andra aktivister bemötte de som kom fram och ville prata. Just fiskfrågan tycker jag är en av de viktigaste inför framtiden. Fiskarnas utsatthet lyfts ofta av grupper som Effective Animal Altruism. Här finns också en självklar koppling till miljöfrågan, säger hon.
Samtidigt som många av konferensdeltagarna lyfter fram samhörigheten och kraften i att vara många, påminner Pia Wallin hur mycket man faktiskt kan göra helt på egen hand.
– Den här tanken har ideligen återkommit under konferensen! Martin Skadal sa i sin föreläsning: ”Du kan ensam. Bara in med det i almanackan och gör det!”
– Också Casper Hilt hade en minnesvärd formulering i samband med att han berättade om sina långa manifestationer. Han sa: ”Det är chockerande vad man kan åstadkomma helt på egen hand.”
Konferensen avslutades med att deltagarna stod i ring och höll en tyst minut för alla de djur som dödas på slakterier världen över.
– Det var en stark stund, säger Dan Eklund från Animal Save Skaraborg. Det kan vara ett bra sätt att avsluta vår manifestation i Håkantorp på skärtorsdagen.
