Polen förbjöd pälsfarmer för några veckor sedan. Nu följer Frankrike efter. “Att hålla djur i trånga gallerburar hör inte hemma i ett modernt samhälle”, säger Camilla Bergvall, ordförande Djurens rätt. 

Igår meddelade den franska ministern Barbara Pompili att pälsindustrin i landet ska upphöra. Landets sista fyra minkfarmer ska stänga senast 2025. 

– Jag vill uppmana Sveriges folkvalda att ta inspiration och lägga ett förslag för att fasa ut Sveriges pälsdjursfarmer. Det finns ett stort folkligt stöd för en avveckling av minkfarmning men den politiska handlingskraften lyser med sin frånvaro, säger Camilla Bergvall, ordförande Djurens rätt. 

Frankrikes besked kom bara några veckor efter att underhuset i Polen röstade för att stänga landets minkfarmer, ett besked som överraskade för många eftersom Polen är världens tredje största pälsproducent efter Kina och Danmark.

– Vi blev chockade men det är såklart fantastiskt, säger den polske djurrättsaktivisten Jan Tanski till Anlib.

Över sjuttio procent av befolkningen i Frankrike och Polen vill se ett förbud, men att ländernas regeringar agerar just nu beror i båda fallen på uppmärksammade undercover-filmer från minkfarmer av djurrättsaktivister. 

– De senaste åren har djurrättsrörelsen vuxit väldigt mycket och väldigt snabbt i Polen. Men motståndet är fortfarande starkt, särskilt bland äldre och på landsbygden, säger Jan Tanski.

Polen och Frankrike kan bli det sextonde och sjuttonde landet i Europa som förbjuder pälsfarmer. Storbritannien var först ut, redan 2003. Sverige hade också kunnat vara ett föregångsland. I mitten av 2000-talet fanns ett skarpt förslag som hade majoritet i riksdagen men förbudet stoppades av Alliansen (M, C, L och KD) efter deras valseger 2006.  

The post Frankrike förbjuder minkfarmer – Sverige nästa? appeared first on Anlib.

Fortbilda dig om djurrätt framför datorn. Imorgon börjar den internationella djurrättskonferensen i Luxemburg – fast på nätet. På tisdag hålls ett webbinarium om pandemier och djurindustrin.  

I början på september varje år vallfärdar djurrättare från hela världen till Luxemburg för den internationella djurrättskonferensen. I helgen hålls den på nätet på grund av coronakrisen och på programmet finns över tjugo presentationer och panelsamtal om olika djurrättsliga frågor.

Strax efter klockan elva imorgon håller djurrättsaktivisten Martin Smedjeback i det allra första föredraget som heter “How to work against slaughterhouses for animal liberation”.   

– Jag kommer att berätta om hur det kan gå till när man mitt på dagen tar sig in på ett slakteri för att filma dödandet och vad som är för- och nackdelar med denna metod i jämförelse med att exempelvis stå regelbundet utanför slakterier. Jag vill dela med mig lite av mina erfarenheter så att folk själva kan ta ställning för hur de bäst kan vara aktiva mot slakterierna, säger Martin Smedjeback.

Han brukar själv besöka konferensen varje år och ser fram emot årets upplaga. 

– Det är en utmärkt plats att träffa andra djurrättare och få en känsla av vad som händer på den internationella djurrättsscenen. Det är så klart tråkigt att inte få träffa gamla och nya bekanta fysiskt, men jag är glad över att de ändå kör digitalt vilket är betydligt bättre än att helt ställa in.

På tisdag kväll arrangerar Djurens rätt och Arena idé ett webbinarium om kopplingarna mellan pandemier och djurindustrin. Medverkar gör bland andra EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens rätt. 

Konferensen och webbinariet kräver föranmälan och den förra kostar 5 euro. Konferensen går att se live på Facebook och föredragen läggs upp på Youtube i efterhand.

Anmäl dig till konferensen här och till webbinariet här

The post Digitalt djurrättsgodis i dagarna appeared first on Anlib.

Veganföreningen i Norge, Norsk vegansamfunn, ska registreras som ett “livssynssamfunn”. Det beslutade organisationen på ett extra årsmöte igår. 

Under flera år har Norsk vegansamfunn som bildades 2009 övervägt att bli en livsåskådningsorganisation för att tydliggöra att veganism är ett etiskt förhållningssätt och för att få statligt stöd. Samuel Rostøl, vice ordförande i föreningen, är glad över gårdagens beslut på årsmötet.

– Det känns jättebra. Vi kommer få mycket större möjligheter att nå ut med vårt djurrättsliga budskap, säger han.

I norsk lagstiftning har en sammanslutning kring en särskild livsåskådning ungefär samma status och skydd som ett trossamfund. Det innebär exempelvis att både icke-religiösa livsåskådningsorganisationer och trossamfund får 580 norska kronor per medlem och år i statligt stöd. Landets största “livssynssamfunn” är Human-Etisk Forbund som har närmare 100 000 medlemmar och bland annat arrangerar sekulära ”humanistiska konfirmationer”. 

I Sverige finns ingen motsvarande organisationsform även om förbund som Humanisterna kallar sig för livsåskådningsorganisationer. Förbundet Humanisterna har länge varit kritiska till att organisationen till skillnad från svenska trossamfund inte får statliga medel. 

Norsk vegansamfunn har cirka 500 medlemmar och Samuel Rostøl tror att de kommer att växa ytterligare efter bytet av organisationsform.

– Det statliga stödet gör att vi kan ta bort vår medlemsavgift som är ett hinder för många unga människor och framför allt att vi kan utmana köttlobbyn i betydligt större utsträckning. 

Att betrakta veganism som en livsåskådning är inte något nytt för veganer. Vegan Society i England, världens första veganförening som startade 1944, har länge definierat veganism som “ett sätt att leva som syftar till att utesluta, så långt det är möjligt och praktiskt, alla former av utnyttjande av och och grymhet mot djur för mat, kläder eller något annat ändamål.” 

Samuel Rostøl från Norsk vegansamfunn tror att organisationens djurrättsliga profil kan bli ännu starkare nu när deras veganism officiellt klassas som en livsåskådning.

– De djuretiska frågorna har alltid varit i centrum för oss men i media framställs veganism ofta som en kosthållning. Nu blir det förhoppningsvis tydligare för allmänheten att veganism i första hand är en etisk och politisk fråga, säger han.

Det har inte varit självklart för Norsk vegansamfunn att bli ett “livssynssamfunn”. Vissa medlemmar är oroliga för att människor kommer att koppla ihop veganism med religion, sekterism och fanatism.  

– Jag ser inte riktigt den risken, mycket tack vare att Human-Etisk Forbund är så stora och välkända i Norge. Om människor undrar kan vi alltid säga att vi, precis som den organisationen, inte har en religiös grund, säger Samuel Rostøl.

En annan farhåga är att man kan skrämma bort vissa potentiella medlemmar eftersom de måste förhålla sig till veganism som ett djurrättsligt förhållningssätt.

– Visst, det kan hända att människor som enbart ser veganism som en kosthållning inte söker sig till oss i samma utsträckning. Men jag tror att vi kan vinna betydligt fler genom att ha en tydligare djurrättslig profil.

Veganism har inte ett lika starkt fäste i Norge som i andra europeiska länder, berättar Samuel Rostøl. Enligt en undersökning är ungefär en procent av befolkningen veganer. 

– Norge är ett land som präglas av traditionella och konservativa värderingar, säger han.

Genom åren har Norsk vegansamfunn anordnat många lokala veganträffar för att ge veganer en möjlighet att träffa likasinnade. 

– Den verksamheten fortsätter men vårt fokus kommer att vara opinionsbildande verksamhet nu när vi får en starkare ekonomi.

The post Veganism blir livsåskådning i Norge – får statligt stöd appeared first on Anlib.

Den kanadensiska aktivisten Regan Russel blev påkörd av en djurtransport och avled under gårdagen. Russel medverkade i en protest utanför ett slakteri i Burlington i Ontario.

Det finns ännu inte så många uppgifter om vad som hände i samband med att djurrättsaktivisten Regan Russels, 65 år, blev påkörd igår. Hon deltog i en fredlig manifestation som arrangerades av Animal Save Movement och gav bland annat vatten till grisar i en djurtransport. Liknande manifestationer har hållits utanför slakteriet i Kanada sedan 2014.

– Det är så tragiskt, så hjärtskärande, säger aktivisten Geena Morrison som deltog i aktionen till den lokala nyhetssajten Inside Halton.

Regan Russel hade varit djurrättsaktivist sedan 1979 och var en mentor för andra aktivister. Det skriver Toronto Pig Save som är en del av Animal Save Movement i ett inlägg på sin Facebooksida.

Martin Smedjeback, ordförande Save Movement Sverige, nåddes av nyheten under gårdagskvällen.

– Jag vet ännu inte så mycket om vad som hände, men det vi vet är att en person dog när hon stod upp för andras liv. Djurindustrins kvarnar mal sönder miljontals djurs liv och igår skördade de också ett människoliv. Detta skulle inte ha hänt om vi människor insisterade att fortsätta att utnyttja och döda djur, säger Martin Smedjeback.

Ett tiotal djurrättsaktivister har blivit dödade genom åren. På 1990-talet blev Jill Phipps från England, precis som Regan Russel, påkörd av en djurtransport.

Regan Russel efterlämnar sin make och en dotter.

The post Aktivist dog under slaktprotest appeared first on Anlib.

Animal Place, en djurfristad i USA, har räddat tusen hönor från att gasas ihjäl. Hönorna skulle dödas på en äggfabrik eftersom de inte kunde skickas till slakt på grund av coronakrisen.

I USA har flera slakterier stängt helt eller delvis som en följd av covid-19. Risk för att slakteriarbetare smittar varandra, minskad köttexport och minskad efterfrågan på djurprodukter från restauranger är några av orsakerna.

Den senaste tiden har flera medier rapporterat om att djurindustrin har börjat döda “överskottsdjur” direkt på djurfabriker. Exempelvis har hönor och kycklingar gasats ihjäl med kolmonoxid eller med skum, en metod som är väldigt plågsam eftersom det kan ta upp till fem minuter innan djuren kvävs till döds. Det har också blivit känt att vissa djurfabriker slutar utfodra olönsamma djur så att de svälter ihjäl.

Förra helgen gick djurfristaden Animal Place i Kalifornien ut med en solskenshistoria. De har förhandlat med en äggfabrik i Iowa som skulle döda majoriteten av deras 140 000 hönor. Djurfristaden gavs tillåtelse att hämta tusen hönor med två specialchartrade flygplan, betalda av en person som stöder djurfristaden. 

– Att hämta, transportera och ta hand om hönorna är det mest utmattande som jag har gjort. Men jag skulle göra det igen, när som helst, eftersom hönorna nu får leva för sin egen skull, precis som alla fåglar borde få göra, säger Hannah Beins från Animal place till djurrättsorganisationen Mercy for Animals.

När hönorna mår bättre ska de adopteras bort och Animal Place har även serverat tusen veganluncher, en för varje räddad höna, till lokala djurbönder för att ytterligare uppmärksamma räddningsaktionen.

– Tyvärr är dessa hönor bara droppe i havet med tanke på alla hundratals miljoner hönor som blir dödade varje år av djurindustrin även utan en global pandemi, säger Kim Sturla, verksamhetschef på Animal Place.

The post Djurfristad räddade tusen hönor appeared first on Anlib.

I jakten på ett vaccin mot coronaviruset utsätts många djur för plågsamma experiment. Men det totala antalet djurförsök har minskat de senaste månaderna.

Just nu arbetar forskare över hela världen i rekordfart för att få fram ett vaccin mot det nya coronaviruset. I medierna visas ofta bilder från försök där djur infekteras med covid-19.     

– Djurförsöken innebär inte bara etiska problem, tiden är ett annat problem, liksom det faktum att djurförsöken ofta inte ger svar på vad som händer i en människa, säger Erik Walum, ordförande i stiftelsen Forska utan djurförsök, i ett inlägg på organisationens hemsida.

De djurarter som brukar användas i försök, möss och råttor, blir inte sjuka av det nya coronaviruset. Därför experimenterar man ofta på hamstrar och illrar men även på apor. Från olika håll i världen rapporteras om coronastudier av olika slag på rhesusapor, makaker och babianer.

Forska utan djurförsök är en forskningsstiftelse som arbetar för att djurförsök ska ersättas med “nya och bättre metoder”. De tycker att coronapandemin visar på problemen med att förlita sig på djurförsök.

– Att inte lära sig av detta och göra rejäla satsningar på att utveckla fler cellmodeller, matematiska modeller och satsa på nytänkande inom forskning är ett svek inte bara mot försöksdjuren, utan även mot samhället och alla de människor som drabbas av sjukdom och inte kan få hjälp i tid, säger Erik Walum.

Samtidigt som nya djurförsök godkänns för att studera och stoppa viruset har flera laboratorier aviserat att de kommer att minska antalet djurförsök för andra syften så långt det går, enligt tidskriften Nature. Orsaken är att det är svårt att få fram alla leveranser till laboratorierna och att forskarna riskerar att smitta varandra med viruset, precis som på andra arbetsplatser. 

Även svenska djurhus drar ner på aveln och undviker att starta upp nya studier om de kan vänta. Många universitet och företag har dessutom lånat ut teknisk utrustning såsom ventilatorer, som normalt används till försöksdjur, till vården och de har också lämnat över skyddsutrustning som handskar, rockar, glasögon och annan skyddsutrustning som de haft i sina lager.

Den 24 april är det djurförsöksdjurens dag och många djurrättsorganisationer uppmärksammar dagen, till exempel Djurrättsalliansen. Organisationen hade planerat en marsch mot djurförsök men istället anordnas en onlineprotest där deltagarna bland annat uppmanas att dela bilder i sociala medier med hashtaggen #stoppadjurförsöken.

The post Färre djurförsök under pandemin appeared first on Anlib.

Schimpanser, gorillor och orangutanger riskerar att drabbas hårt av coronasmittan.

De arter av apor som har stora delar av sitt DNA gemensamt med människor kan komma att smittas av coronaviruset. Det skriver 25 experter i ett brev som har publicerats i tidskriften Nature.  

– Det är en potentiellt farlig situation för stora apor. Mycket står på spel för dem som redan hotas av utrotning, säger Thomas Gillespie från Emory University i USA till The Guardian.

Inget fall av covid-19 har upptäckts bland apor men Gilliespie tycker att man ska ta det säkra före det osäkra. Särskilt eftersom det finns belägg för att virussjukdomar tidigare har spridits från människor till apor.

– Vi rekommenderar att regeringar, forskare, turistbranschen och andra att arbeta för att minska risken att viruset sprids till apor, säger han.

Några av experternas förslag är att stänga djurparker, nationalparker och reservat.

The post Experter: Viruset kan drabba stora apor appeared first on Anlib.

Föredrag, workshops och häng under fyra dagar. Förra helgen träffades fem hundra djurrättsaktivister i Luxemburg för en årlig internationell konferens. Men nu höjs röster för att flytta träffen till nätet av klimatskäl. 

För nionde året i rad arrangerades International Animal Rights Conference (IARC) i Luxemburgs nästa största stad Esch. Konferensen hålls i ett Kulturhus som tidigare var ett slakteri. På morgnarna erbjuds yoga och på kvällarna karaoke.

I en utställningslokal har Helen Barker från Storbrittanien satt upp 150 konstaffischer om djurrätt från 50 konstnärer. Hon företräder Art Compassion Project, ett internationellt nätverk av djurrättliga konstnärer.

– Jag tycker att det är ett väldigt inspirerande ställe att vara på. Särskilt att höra aktivisters berättelser från olika delar av världen, till exempel Vietnam. Det gör att jag förstår hur lätt vi har det i Storbritannien. Det får mig att inse att vi kan göra mer i mitt eget land men också att vi behöver samarbeta, säger Helen Barker, 58, som har varit vegan i 23 år.

I det digra programmet finns nästan femtio föredrag. De har titlar som Hälsa och effektiv aktivism, Insekter, Amerikanska juridiska trender som påverkar djur, Att omvandla bondgårdar till djurfristäder, Kraftens psykologi, En introduktion till jaktsabotage och Djurens frigörelse och klimaträttvisa. Kända namn inom djurrättsrörelsen som Melanie Joy och Tobias Leenaert finns bland föredragshållarna men också okända och helt nya namn. 

– Det är riktigt coolt att komma hit och lyssna på några av mina favoriter. Men mer än något annat så är det ett inspirerande tillfälle. Här kan jag känna hur vi växer som rörelse, hur vi växer tillsammans och vilken påverkan vi kan ha. Det är riktigt vackert! säger James Hoot, en amerikansk filmmakare som ska presentera sin nya tv-serie Planet Vegan.

Under ett diskussionspunkt om hur konferensen i Luxemburg ska se ut nästa år argumenterades för möjligheten att arrangera den helt på nätet av klimatskäl med tanke på alla resor som krävs för att aktivisterna ska ta sig dit. Men en övervägande del av deltagarna tror inte på den lösningen. 

Någon säger att föredragen går att se på nätet (alla föredragen laddas upp på Vegan kanal på Youtube) men att mötena med andra människor och atmosfären inte går att återskapa online. En kvinna från Spanien flikar in:

– Det här är enda gången på året jag får spendera med andra veganer, ja förutom min man då.

– Jag skulle blivit utbränd om jag inte träffat aktivister som er, säger en annan deltagare.

The post Välbesökt djurrättsträff i Luxemburg appeared first on Anlib.

En kaninfarmare avlossade ett skott mot en bil med flera aktivister efter en öppen fritagning i Spanien. En av aktivisterna skadades av glassplitter från en bilruta. “Det var väldigt otäckt” säger svenska aktivisten Michelle Berghäll som var med på fritagningen.

Det var i söndags som över hundra aktivister från flera länder genomförde en öppen fritagning av kaniner på en köttfarm utanför Barcelona. Michelle Berghäll berättar att aktivisterna uppträdde lugnt och försökte förklara att de inte tänkte bruka våld utan endast ville rädda liv. Men farmarna var hotfulla och övergick så småningom till att attackera aktivisterna.

– De viftade med järnrör och kastade stenar mot oss. När vi lämnade platsen förföljde de oss i över en timme. Det slutade med att de sköt mot bilen så att fönstret gick sönder och skadade en av aktivisterna. Tack och lov inte allvarligt, men det var väldigt otäckt, säger Michelle Berghäll.

Fritagningen och en videofilm med den skadade aktivisten har spridits på sociala medier och uppmärksammades även av lokala nyhetsmedier. 

– Det diskuterades mycket om det är rätt eller fel att rädda djur som står inför en dödsdom. Våldet mot aktivisterna togs också upp.

Dagarna innan var aktivisterna med på en manifestation vid Europas största slakteri som ligger utanför Barcelona. Det är nybyggt och har kapacitet att döda 32 000 grisar om dagen 

– Det var över trettio grader varmt de här dagarna och i transporterna var hettan fullkomligt obeskrivlig. En del förare lät oss komma med vatten till grisarna och då kunde vi också dokumentera situationen. Andra vägrade stanna men då placerade vi oss ändå framför bilarna så att de var tvungna att sakta in.

Under helgen anordnades också en stor djurrättsmarsch i centrala Barcelona, från Plaça Catalunya runt staden till torget vid katedralen där deltagarna lyssnade till flera tal. Enligt Michelle Berghäll var det en mäktig tillställning, präglad av starkt engagemang:

– Det vibrerade en kraftfull, stark och hoppfull känsla i luften hela vägen!

The post Kaninfarmare sköt mot aktivist appeared first on Anlib.

En aktivistgrupp blockerar ett slakteri i Tunbridge Wells i England sedan tidigt i morse under parollen Smash speciesism. I ett pressmeddelande skriver aktivisterna att de har kedjat fast sig inne i och utanför slakteriet på strategiskt utvalda platser för att försvåra för polisen att avlägsna dem. Aktivisterna vägrar att lämna platsen om inte alla djur släpps.

– Protester och demonstrationer om att förändring måste ske snarast ignoreras, så vi har beslutat oss för att använda direkt aktion för djuren. Vi är inte här för att övertyga den apatiska massan om att byta diet, vi är här med avsikten att förhindra att fler oskyldiga offer blir brutalt mördade för profit, skriver gruppen i pressmeddelandet.

Aktivisterna aviserar också att detta är den första av många aktioner de är villiga att göra för djuren.

UPPDATERING 20.22:

Polisen kom till platsen på morgonen och uppmanade aktivisterna att lämna men de stannade kvar och pratade inte med ordningsmakten. Under hela dagen arbetade poliserna med att få bort aktivisterna låsanordningar och bar bort dem en efter en.

Enligt aktivisternas instagramkonto meddelade slakteriledningen att de inte skulle ge djuren mat eller vatten om inte aktivisterna gav sig av.

Runt klockan 18 avlägsnades den sista personen från platsen och kördes till en närliggande polisstation.

Se aktivisternas egen video från när de tog sig in på slakteriområdet.

The post Aktivister fastkedjade på slakteri i England – vägrar lämna appeared first on Anlib.

Casper Hilt är en dansk djurrättsaktivist som under de senaste åren satt stark prägel på rörelsen i vårt grannland. Men också svenska aktivister känner till och låter sig inspireras av 36-åringens aktivism, hans dokumentärfilmer och brinnande engagemang.

Anlib träffade Casper Hilt för ett samtal om aktivism, den danska djurrättsrörelsen och om hur viktigt det är att stå enade i kampen för djuren.

Första gången jag kom i kontakt med dig var när jag såg ditt fantastiska tal ”Cow nr. 416” från The Official Animal Rights March i Köpenhamn 2018. Det var ett otroligt starkt och känslosamt tal! Hur kändes det att hålla det?

– Extremt kraftfullt! Jag hade förberett marschen så länge och ville mobilisera all min hängivenhet och all min energi i det här avslutande talet. Samtidigt som jag inför hängivna djurrättsmänniskor berättade om hur jag bevittnat ko nummer 416 och hennes fruktansvärda öde, krävde jag grundläggande anständighet. Det gjorde budskapet så starkt.

Ja, verkligen! Människor brast i gråt …

– Precis framför mig… Det var kanske det som påverkade mig mest. Efteråt kom det fram aktivister och sa att jag påmint dem vad veganism handlar om, grundläggande anständighet. Många till och med tatuerade in ”basic decency” och ”416” på sina kroppar. Det var helt galet! Jag kan inte uttrycka hur tacksam jag kände mig…

Det måste ha varit en mycket speciell stund både för dig och dina åhörare. Kan du berätta lite om din aktivism?

– Jag har varit aktivist i nästan fem år och har ägnat mig åt många olika typer av aktivism. Men för ett år sedan bestämde jag mig för att sluta lönearbeta och minska mina utgifter så mycket som möjligt för att på så vis kunna arbeta mer effektivt för djuren. Jag ångrar att jag inte gjorde det tidigare!

Vilken typ av aktivism ägnar du dig åt idag?

– Oftast medverkar jag på vigils med saverörelsen och bevittnar vad som sker utanför och runt slakterier. Jag dokumenterar vad jag ser för att berätta om vad som drabbar djuren. Det är vad jag brinner för, att vara där offren är och kanske kunna ge dem lite medkänsla.

Du producerar också filmer om vad du bevittnar, eller hur?

– Ja, det är så jag försöker hjälpa djuren. Jag omvandlar deras skrik på hjälp till ett språk som människor kan förstå och ta till sig. De flesta tycker bara att djurens skrik är irriterande – min uppgift är att få människor att lyssna på djurens röst.

Jag har förstått att du också genomför vigils helt på egen hand. Känns inte det väldigt ensamt?

– Jo, visst kan det kännas ensamt. Ibland saknar jag verkligen någon att dela mina upplevelser med. Men det händer också mycket positivt med mig när jag är ensam!

Som vadå?

– Jag är mer fokuserad och tålmodig och kan på ett djupare sätt relatera till omgivningen och djuren. Jag känner mig också mer motiverad att verkligen göra skillnad!

Upplever du att det spelar någon roll för möjligheterna att nå ut med budskapet?

– Ja, faktiskt. Människor tycks tänka att om det här är så viktigt för mig att jag är beredd att göra det ensam, så är de mer beredda att ta till sig det jag vill säga. På så vis blir budskapet starkare och djupare.

Det låter lite paradoxalt. Många aktivister tänker att det är viktigt att vara många för att kunna påverka…

– Ja, det går stick i stäv med vad vi brukar ta för givet. Självklart kan det vara viktigt att vara del av en mindre eller större grupp, det är inte det jag menar. Men det är faktiskt chockerande vad man kan åstadkomma helt själv.

Jag berättar för Casper Hilt att just Danmark spelar en viktig roll för den utbredda köttnationalismen i Sverige. Sverige, basuneras det ut, är världens bästa land för djuren; ett djurens paradis med världens bästa djurskyddslag. Annat är det i andra länder där djuren pumpas fulla med antibiotika och dödas utan bedövning. Och vad gäller grisar är just Danmark det vanligaste negativa jämförelseobjektet. Casper Hilt känner förstås till detta.

– Det stämmer att den danska grisindustrin verkligen är skrämmande dålig! Hur skulle den kunna vara något annat? Att producera mer än trettio miljoner grisar per år, döda hälften och exportera hälften och samtidigt behandla dem någorlunda hyfsat är förstås en omöjlighet. Men skillnaderna mellan Danmark och Sverige är så små att det snarast rör sig om gradskillnader i helvetet. Vad spelar det för roll för den enskilda individen om grisningsboxen är några decimeter större eller mindre? Eller om slakteriet är danskt eller svenskt?

Hur är det med den köttnationalistiska idén? Finns den i Danmark också?

– Javisst. I Danmark säger alla att Danmark har det bästa djurskyddet i världen och det har alla fått höra sedan barnsben. Så vi har matats med lögner och fortsätter att hålla lögnen vid liv. Jag har rest i många länder på senaste tiden och det är samma visa överallt. Vartenda land säger sig vara världsbäst på djurskydd.

Den svenska djurrättsrörelsen har under senare tid genomgått en kraftig vitalisering och präglas av många kreativa och modiga aktivister. Hur mår den danska djurrättsrörelsen?

– Också den befinner sig i ett expansivt skede med många hängivna aktivister! Den är ännu inte lika stor som i Sverige, men absolut lika aktiv. Så gott som dagligen händer det något! Men det är klart att vi står inför utmaningar – vi är en ung rörelse som började växa först för två-tre år sedan. Det betyder att de flesta aktivister inte har varit veganer så länge. Så antagligen måste vi göra en del tuffa erfarenheter och kanske begå en del misstag – som i våra grannländer, inklusive Sverige.

Vad tänker du på då?

– Alla behöver hitta sin plats, göra det de är bra på och överlåta åt andra att göra det de är bra på. Jag kan tycka att många vill vara bra på allt och det är nog inte särskilt produktivt. Dessutom skapar det lätt konflikter och oenighet.

När jag frågar Casper Hilt om vad han tror behövs för att djurrättskampen ska bli framgångsrik svävar han inte på målet: rörelsen måste stå enad och göra allt för att motverka inre splittring.

– Vi måste vara väldigt noggranna med att inte tillåta interna stridigheter och ryktesspridning. När man tänker på hur mycket djuren lider, är det pinsamt att se hur människor som står på djurens sida kan mobba varandra, som befann de sig på en skolgård. Det är helt enkelt oacceptabelt och vi bör inte tillåta det.

Vad tror du om framtiden? Är du optimistisk vad gäller rörelsens möjlighet att nå sitt mål, djurens frigörelse?

– Absolut. Rörelsen växer tack vare allt vi gör och det är bara att fortsätta. En dag kommer vi att vara i majoritet. Veganism och medkänsla med alla kommer att utgöra normen och vi kommer att nå alla djurs frigörelse. Det blir varken lätt eller särskilt roligt, men vi har inget annat val än att bara fortsätta. Då kommer vi utan tvivel att nå vårt mål.

Hur ser dina planer ut för den närmaste framtiden?

– Framför allt vill jag bli en bättre talare…

Va? En bättre talare?

– Att tala offentligt är verkligen skrämmande för mig och det finns så mycket jag vill tala om! Så det ska jag jobba på! För övrigt har jag en del planer på några stora aktioner här i Danmark, ett par intressanta resor till andra länder och så förstås organiserandet av ”The Official Animal Rights March” i Köpenhamn den 24 augusti! Dit alla förresten är inbjudna att marschera med mig och andra danska djurrättsaktivister. Kommer du dit?

Ska du hålla avslutningstalet?

– Ja.

Okej, räkna med mig.

– Great! Då ses vi i Köpenhamn!

Fotnot: Casper Hilts filmer kan ses på Facebook och Youtube: ”Casper Hilt – Animal Rights Activist”.

The post ”Min uppgift är att få människor att lyssna” appeared first on Anlib.

En trafikblockad i Melbourne, aktivister som kedjade fast sig vid slakterier och flera demonstrationer. I måndags genomfördes den största samordnade djurrättsaktionen någonsin i Australien. Närmare tusen djurrättsaktivister kan ha deltagit.

Den senaste veckan har australisk media dominerats av den storskaliga protesten som hade parollen “Watch Dominion”. Aktionen var en kraftsamling av landets djurrättsrörelse för att få människor att se dokumentärfilmen Dominion som handlar om hur djur behandlas inom djurindustrin.

Patty Mark, en veteran inom den australiska djurrättsrörelsen och en av de första aktivisterna som gjorde öppna djurfritagningar, var en av deltagarna.

– Det är helt fantastiskt. I mina ögon är det här en milstolpe för den globala djurrättsrörelsen, säger hon.

Den mest spektakulära aktionen var att ett hundratal aktivister blockerade Melbournes mest trafikerade gatukorsning under rusningstid. Efter en stund bar polisen bort aktivisterna och grep 38 personer.

Andra aktivister blockerade ingången till Melbourne Aquarium, kedjade fast sig på slakterier i fyra städer och demonstrerade på gatorna. Patty Mark uppskattar att minst 650 och högst 850 aktivister deltog. Själv var hon med vid slakteriet i Goulburn där nio aktivister greps för olaga intrång.

– Jag var med eftersom jag visste att aktionerna skulle vara ickevåldsliga och ha inslag av civil olydnad. Jag tror starkt på att vår rörelse behöver använda sig av civil olydnad i större utsträckning. Vi har tillräckligt med fakta, tillräckligt med bilder och filmer från djurfabrikerna, så det dags att vi tar oss till de platser där förintelsen av djuren pågår och säger nej.

Massprotesten organiserades huvudsakligen av Aussie Farms men flera andra djurrättsorganisationer var inblandade. Strax före jul bjöds aktivister in att delta via sociala medier. Dagen för aktionen, den 8 april, valdes eftersom Dominion hade premiär den 8 april förra året. Patty Mark och hennes organisation Animal Liberation Victoria var inte med och organiserade men hon är imponerad över arbetet.

– De lyckades verkligen att planera någonting så här stort och samtidigt hålla en låg profil innan det var dags. Det är roligt att se att det samarbetas mer inom rörelsen och att fler ägnar sig åt gräsrotsaktivism.

Protesten har bland annat lett till att Dominion, som finns att se på nätet utan kostnad, fick 55 000 fler visningar i Australien under de två första dagarna efter aktionen. Det har också kommit igång en stor diskussion bland allmänheten om hur djur blir behandlade. Bilder från protesten nådde även New York Times förstasida. Men givetvis har all uppmärksamhet inte varit positiv.

– Jag hade förväntat mig att det skulle bli en del negativa reaktioner bland allmänheten och i media men det är ingenting jämfört med det stora steg framåt som djurrättsrörelsen tog denna dag. Det var en enad, fredlig och beslutsam aktion från medkännande människor med olika bakgrund och i alla åldrar.

Mest kritiska har djurindustrins företrädare varit men även landets konservativa regering som har talat om att skärpa lagen, kallat aktionen för “un-Australian” och deltagarna för terrorister.

– Vi behöver stå starka och enade när motreaktionerna kommer. De kommer att klinga av, vi kommer att vinna till slut, för det gör alltid sanningen. Nu måste vi vinna över fler människors hjärtan och vi behöver också vara respektfulla mot våra fiender och visa dem att fred och ickevåld är vägen framåt.

Patty Mark har varit aktiv i den australiska djurrättsrörelsen i 41 år och med sitt långa perspektiv kan hon se hur rörelsen har utvecklats.

– Vi har verkligen kommit långt. På 70-talet vågade vi knappt säga ordet vegetarian, på 00-talet var vi rädda för ordet vegan. Jämför det med denna protest när alla dessa aktivister, på ett fredligt sätt, i princip stängde ner en hel stad och flera slakterier runt om i landet för att uppmana till veganism.

The post Aktivister blockerade motorväg under rekordstor djurrättsprotest appeared first on Anlib.